Bra vänner och grannar är guld värt!

Våra Gutebaggar går fram till betäckningen ute i en stor hage borta hos Inger här i Grannäs. Har sån tur att hon även sköter all fodring av baggarna.

När Inger i söndags skulle gå iväg med sina hundar på promenad så kryper den största baggen under stängslet och följer med. "Lilleman" som baggen heter är hos oss i väntan på att få träffa sina egna tackor hemma i Långviksmon. Han har inte riktigt kommit in i baggflocken, trots att han varit här i över två månader, så nu hade väl han lessnat och tänkt gå hem.

När Inger gått tillbaka med "Lilleman" två gånger och lika många gånger satt ner stängselstolparna han lyft upp för att komma ut så hoppas man och tror att problemet är löst. Så Inger ringer mig och berättar om sina promenader fram och tillbaka med hundar och bagge. Under vårt samtal ringer dotterns telefon och då har våra vänner M och S som varit på väg hem från älgjakt mött "Lilleman" målmedvetet gående mot Långviksmon! Snabbt upplyser jag Inger om läget. Jag, Inger och Carolina beger oss omedelbart ut för att fånga in rymlingen men när han ser och hör oss så vänder han hem mot Grannäs igen. Som en hund följer han Inger och Carolina. Under tiden åker jag till bagghagen och sätter upp fållan som vi hade vid baggslakten. Så nu går baggarna i en betydligt mindre fålla men dock rymningssäker (peppar, peppar...)

Allt gick både snabbt och smidigt eftersom jag fick hjälp snabbare än jag visste att jag behövde den... -Man får tacka (!)