Vem kan säga att djur inte minns. Det här hände en höst när vi tog hem bagglammen och baggarna som skulle gå med tackorna. När baggarna visade sig i dörröppningen så började en tacka att locka på "sin pojke" och bagglammet kände helt klart igen sin mamma. Då blir man rörd och det känns i hjärtat. Sen så växte den "lilla pojken" snabbt upp då han kände lukten av brunstiga tackor men det var en annan historia och om ni
klickar här så kommer ännu en historia!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar